Thomas Frick från vår elnätsavdelning svarar på fem frågor om effektbrist.
Effektbrist, vad är det? Och varför är det viktigt?
– Effektbrist är när elen i elnätet helt enkelt inte räcker till. Över ett helt år producerar vi mer el än vad vi använder i Sverige. För att hålla oss varma under de kallaste vinterdagarna behöver vi mycket mer el än en sommardag. Detta gör att vi kan få ett underskott på el, eller effektbrist. Ofta kan vi importera el för att täcka upp för bristen, men det kanske inte går om det också är kallt i våra grannländer. Risk för effektbrist gör vårt samhälle, som blivit allt mer beroende av el, mer sårbart.
Risken för effektbrist har ökat. Varför det?
– För att vi har ökat produktionen av el från källor som är beroende av väder eller årstid samtidigt som vi har minskat produktionen av el från källor vi själva kan styra. Mer vind och sol, mindre kärnkraft och kraftvärme från förbränning av olja, kol och gas, helt enkelt. En viktig, positiv och helt nödvändig utveckling för övergången till ett förnybart energisystem, men också en utveckling som i nuläget ger större obalans i elnätet.
Varför är risken för effektbrist störst i södra Sverige?
– För att vi i södra Sverige producerar för lite el själva sett till hur många vi är och hur mycket el vi använder. Vi är beroende av elöverföring från andra delar av Sverige och från våra grannländer. Sedan kan elledningarna inte föra över hur mycket el som helst. Problemet är att energi ännu inte kan lagras i någon större omfattning utan måste produceras i samma ögonblick som den används.
Vad händer vid akut effektbrist?
– Då är det vårt ansvar att koppla bort kunder från elnätet för att klara effektbalansen. Vid akut effektbrist träder så kallad styrel i kraft. Ett system där en prioritering görs av Länsstyrelsen och kommunerna. Det innebär att ju mer samhällsviktig verksamhet som finns längs en elledning desto högre prioritet har den. Verksamhet med lägst prioritet kopplas bort. Tack och lov har vi ännu aldrig behövt göra det.
Hur kan vi lösa effektbristen, på kort och lång sikt?
– På längre sikt är energilagring i stor skala vår stora möjlighet att reglera vind- och solenergin. På vägen dit måste vi nog reglera vår egen elanvändning också och i högre grad basera elpriserna på effekt än energimängd. På kortare sikt kommer Sydvästlänken, en ny kraftledning från Hallsberg i Närke till Hurva i Skåne, att öka kapaciteten för elöverföring med 25 procent när den tas i drift i slutet av 2019.