Möt Henrik Gavelin, mjölkbonde på Ängadals gård som gör förnybar el till både sig själv och Skånska Energi – av gödslet från sin 150 kor.
I trakten öster om Sjöbo, mellan Vollsjö och Lövestad, ligger Ängadals gård. Här driver Henrik Gavelin med familj lantbruk i fjärde generationen. Verksamheten har varierat över decennierna, idag är det mjölkproduktion som gäller: gården har 130 mjölkande kor och 150 årskor, 350 djur totalt.
– Min morfar var barnfödd i gården och det är jag med. Det var kanske inte självklart från början att jag skulle ta över, men jag har alltid ”bott stilla” och varit intresserad av lantbruk så det föll sig naturligt, säger Henrik.
Tradition och utveckling hand i hand
Att driva ett familjelantbruk är att föra vidare en tradition, men det är också att följa med utvecklingen och föra in ny teknik och nya metoder efter hand. Mjölkningsrobotarna som till stor del automatiserat mjölkningen – och ger dagens mjölkbonde sovmorgon till i alla fall klockan sex – var det Henriks pappa som satte in. Nu är det Henriks tur, och nu hänger Ängadal inte bara med i utvecklingen: Ängadal är med och driver den.
Självförsörjande och säljer överskottselen
Sedan två månader är den nämligen igång, Ängadals egen biogasanläggning. Den första på ett lantbruk i Sjöbo kommun och en av ännu ganska få i Skåne (och Sverige). Syftet? Att bli självförsörjande på el och värme och att sälja överskottet av den el som anläggningen producerar.
– Fram tills nu har vi köpt förnybar el från Skånska Energi och det har fungerat jättebra. Nu blir det Skånska Energi som köper el av oss istället när vi säljer vårt överskott. Biogasanläggningen blir ett stort lyft för oss för att minska vår klimatpåverkan. Miljöarbetet blir allt viktigare för alla inom lantbruket, oavsett hur engagerad du är i klimatfrågan. Jag tror på konkreta åtgärder som verkligen ger resultat, och att man inte fuskar med någonting, säger Henrik.
Vi behöver fler lokala elproducenter
Varför vill då vi på Skånska Energi lyfta det här och berätta om Ängadal, som ju kommer att köpa betydligt mindre el av oss framöver? Vår företagssäljare Helena Käll förklarar:
– Är det något vi behöver flera av i hela vårt elsystem, inte minst i Skåne och södra Sverige, så är det lokala producenter av förnybar el. Sedan gläds vi alltid när våra kunder energieffektiviserar, minskar sin elförbrukning och tar hållbara och klimatsmarta steg i sin verksamhet, säger Helena.
20 kubikmeter gödsel om dagen
Så, hur ser Ängadals produktion av biogas och el ut? Helt kort: ur gödseln från gårdens kor utvinns biogas, som omvandlas till el. Utöver att försörja gårdens totala behov av el och värme räknar Henrik Gavelin med att kunna sälja mellan 100 000 och 200 000 kilowattimmar el om året.
Detta alltså av en råvara – gödseln – som redan finns ”gratis” på gården.
– Där är väldigt mycket energi i gödsel alltså! säger Henrik med ett skratt.
Och det blir väldigt mycket gödsel från 150 årskor, kan man tillägga.
– Vi räknar med att använda 5 500 kubikmeter gödsel om året. Grovt räknat går 20 kubikmeter gödsel in i anläggningen om dagen. Mindre på sommaren förstås, då korna går ute mer.
Från gödsel till biogas till el – så funkar det
Processen från färsk kogödsel till förnybar el på Ängadals gård ser i 6 steg ut så här:
- Den flytande gödseln förs i ledningar från stallen till en stor, cirkulär och 2,80 meter djup brunn, där den blandas med den fasta gödseln som körs dit.
- Från gödselbrunnen pumpas exakt 800 liter gödsel i timmen in i den intilliggande rötkammaren. I rötkammaren värms gödselmassan upp till 40 grader och ska sedan hålla 40 grader i 25 dagar. Vid 40 graders temperatur sätter den så kallade mesofila rötningen igång, som frigör metangas från gödselmassan.
- Gasen som bildas leds ut ur rötkammaren i ett rör och kyls på vägen ner varvid vatten kondenseras av.
- Röret leder biogasen till en förbränningsmotor med generator som omvandlar gasen till el. Kylvattnet från motorn används till uppvärmning på gården. (Om motorn skulle stå still finns en gasbrännare som kan kopplas på och utvinna värme.)
- Gödselmassan pumpas från rötkommaren till en efterrötkammare där temperaturen trappas ner så att metanproduktionen avstannar.
- Den avsvalnade gödseln förvaras i ett slutlager och används sedan på gårdens åkermark, där foder till korna odlas.
Rötningen ger också bättre kvävegödsel
Det kan tilläggas att gödseln inte tappar i ”gödselkvalitet” som genom gasutvinningen, tvärtom: rötningsprocessen ger ett effektivare kvävegödselmedel som dessutom luktar mindre illa då det läggs ut på åkrarna.
Självförsörjande på el och värme och bättre gödsel på köpet. Det låter som om en biogasanläggning vore en utmärkt idé för alla mjölkbönder (med tillräckligt många kor för en lönsam produktion)?
Bidrag underlättar investeringen
– Jag vet flera som är på gång och jag tror på sikt att det kommer att bli vanligare. Men det handlar också om en stor investering ekonomiskt och mycket arbete i planering och uppstart, säger Henrik.
Han vittnar om en ungefärlig investeringskostnad på 6, 5 miljoner kronor och en beräknad avskrivningstid på 6-7 år. Utan ett investeringsstöd från Länsstyrelsen på 40 procent av kostnaden samt ett löpande metanreduceringsstöd från Jordbruksverket vore satsningen inte möjlig för Ängadals gård.
– Vi funderade och avvaktade i flera år innan vi bestämde oss, innan vi satte igång, och nog var det en del svordomar under uppstarten. Men nu, när anläggningen är i drift, att vi verkligen gör all vår el själv här på gården… det är lite som att vakna upp i en ny verklighet. Det känns väldigt bra.
